Bokrecension – Hotet mot äganderätten

Äganderätten av skog är inte längre självklar i Sverige utan inskränks allt mer. Det har man tydligt märkt av hos sågverks- och handelsföretaget AB Karl Hedin, både i rollen som skogsägare och virkesköpare. Därför ger sig företaget nu in i debatten och som ett led i detta har ägaren Karl Hedin nu skrivit boken ”Hotet mot äganderätten” tillsammans med Peter Wigert, John Gull och Björn Törnvall som även de är knutna till företaget.

Förutom en gedigen genomgång av den svenska skogens och skogsindustrins historia ges i boken en stark kritik av de som vill inskränka äganderätten i påstått syfte att rädda den biologiska mångfalden. Författarna menar att det globalt finns ett problem med artutdöende och utarmning, men att denna utveckling inte kan hittas i den svenska skogen. De konstaterar att det enligt Artdatabanken har påträffats cirka 60 000 olika arter i Sverige och att bara ett par hundra av dessa har försvunnit de senaste 200 åren. Till det ska sägas att ingen av dessa är globalt utdöd och att det samtidigt tillkommit nya arter. De hävdar därför att alarmismen kring den biologiska mångfalden är omotiverad och att en viss förändring är självklar eftersom naturen är dynamisk och i ständig förändring.

De anser att den svenska miljörörelsen gör Sverige en stor otjänst när de inte tar hänsyn till regionala och nationella förhållanden utan rakt av importerar och översätter problem och förhållande som gäller på andra avlägsna platser på jorden. Sverige har, till följd av den starka och alltjämt pågående urbaniseringen samt tidigare miljöproblem i industrialismens spår, fått en mycket stark miljörörelse. Bokförfattarna menar att dessa organisationer från början hade ett mycket vällovligt syfte men att de i allt högre grad blivit skattefinansierade domedagsprofeter som målar upp katastrofscenarier för att motivera sin egen existens. Som ett led i detta har de genom sin närvaro på myndigheterna sökt att påverka implementeringen av EU-direktiv liksom inventeringen och tillsynen av skogarna och därmed öka nedläggningen av skogsbruksmark. Något de haft stor framgång med på grund av minskad skogskunskap i den urbaniserade befolkningen och frånvaro av medialt ifrågasättande.

Förutom att rättsosäkerheten ökat och att många svenska skogsägare utan ersättning fått sin brukanderätt inskränkt så har allt detta fått stora ekonomiska konsekvenser för Sverige. Räknar man in formellt skyddad skog, hänsynsytor, nyckelbiotoper, den frivilligt skyddade skogen och den improduktiva skogsmarken så är hela 31 procent av den svenska skogsmarken undantagen från brukande. Enligt författarna uppgår ”AB Sveriges” intäktsförluster för de 4,1 miljoner hektar produktiv skogsmark som inte brukas redan idag till cirka 15 miljarder kronor årligen, vilket motsvarar 24 procent av utgifterna för hälsovård, sjukvård och social omsorg. Hur mycket högre ska den summan bli innan det är nog, undrar de.

I bokets slut tydliggörs författarnas åtgärdsförslag. De vill att man gör om Artskyddsförordningen så att det blir en korrekt implementering av EU-direktiven. De vill att instruktionerna till myndigheter som Skogsstyrelsen ska skärpas så att de inte tillåts agera efter egna preferenser utan följer lagstiftning och politiska beslut. Och även att tjänstemannaansvaret återinförs så att det blir möjlighet att få stopp på de som handlar utanför sitt uppdrag. Framförallt efterlyser de dock en rejäl konsekvensanalys inför framtida beslut inom skogspolitiken. Vilka effekter har skogsbruket egentligen på arterna och den biologiska mångfalden samt hur påverkas de enskilda skogsägarna och svensk ekonomi av den förda miljöpolitiken? Faktaunderlaget måste vara seriöst och de framtida målen rimliga och uppnåeliga.

Trots att boken är faktatung är den samtidigt lättläst. Resonemanget är spetsigt och på många sätt ett frontalangrepp på de föreställningar som den svenska miljörörelsen för fram. Genom att inte, såsom merparten av näringslivsaktörerna, agera defensivt och i första hand lyfta fram den svenska skogsindustrins många miljöinsatser, breddar boken den svenska miljödebatten genom att lyfta fram ett annat perspektiv på frågan. För den som vill komplettera det urbana perspektivet med, för att citera bokens undertitel, en betraktelse från Bergslagen, är en genomläsning väl värd.

Tony Gunnarsson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggare gillar detta: