Klargörande av Jonathan Carlsson

Denna artikel är ett klargörande av några detaljer i min senaste artikel ”Det är dags för ett tredje block i världspolitiken” apropå Christoffer Hååls replik.

Inledningsvis är det både givande och intressant att se den debatt som uppstått kring ämnet i allmänhet, och kring min artikel i synnerhet. Emellertid upplever jag också att några saker behöver redas ut.

1.

En del synpunkter tillskriver mig saker jag inte skrivit, eller åtminstone menat. Ett sådant exempel är Hååls påstående att Carlsson hade gott kunna erkänna Polens rätt att forma sitt eget öde på samma sätt som Rysslands rätt till dito. Mig veterligen har jag aldrig hävdat motsatsen. Tvärtom skriver jag uttryckligen att min avdramatisering av rysshotet inte är något rsvar av Rysslands agerande, men en nödvändig förförståelse vi bör ha med oss i analysen.”. Självklart har Polen och de baltiska staterna samma rätt att forma sina egna öden som Ryssland. Jag skulle aldrig få för mig att försvara ett ryskt angrepp på dessa. Dock måste man skilja på ett teoretiskt angrepp mot Polen och Baltikum från de som hänt i Ukraina. De områden som annekterats är historiska ryska områden där etniska ryssar är i en överlägsen majoritet. Dessutom finns det visst fog för att hävda att den ryska minoriteten förtrycks av Kiev. Minoriteterna i Baltikum är annorlunda då dessas placering i mångt och mycket beror på sovjetiska folkförflyttningar.

Givetvis har Rysslands grannar av historiska orsaker en rationell oro. Men ännu en gång läses saker in som jag aldrig har skrivit. Att inte vara med i Nato betyder inte per automatik att man står helt ensam. Tanken med den tes jag driver är istället att samma skydd skall kunna ges av européer exklusivt.

2.

När jag diskuterar visionen om en europeisk allians gör jag det mot bakgrunden av en idétradition som dessvärre glömts bort. Jag är medveten om EU:s försvarsprojekt, men det är inte de jag diskuterar. EU:s roll som en representant för vår kontinent kan alltmer ifrågasättas då unionen snarare utvecklats till ett byråkratiskt monster som splittrar Europa (ett ämne som fanns med i den ursprungliga versionen av artikeln, men som klipptes bort av utrymmesskäl). Det jag menar är i stället att Europa måste återfå sitt självförtroende och självmedvetenhet, som en egen geopolitisk spelare.

3.

Hurvida en europeisk allians är möjlig i dagsläget är inget jag diskuterar av flera anledningar, bland annat av utrymmesskäl. Artikeln har mer än halverats jämfört med den ursprungliga versionen jag skickade in till Tidskriften Heimdal:s redaktör. Dels är frågan komplex och jag besitter tyvärr inte kompetensen att i detalj redogöra för alla hinder och möjligheter. Oavsett de praktiska möjligheterna måste dock frågan diskuteras. Även om Europa skulle vara helt beroende av USA när det kommer till ”förmåga till fjärrbekämpning av taktiska och strategiska mål så blir frågan bara än mer aktuell. Beroendet av USA kvarstår som problematiskt oavsett hur illa läget är. Avslutningsvis har jag aldrig hävdat att alliansen är möjlig i dagsläget, men definitivt på sikt om Europas folk aktivt arbetar mot det.

4.

Att USA och Nato är två separata enheter är jag också medveten om, även om jag erkänner att jag varit otydlig med att separera de två. Pudelns kärna är här trots allt att USA är den supermakt i alliansen som gör den potent. Därav kommer vi in på frågan huruvida vi vill samarbeta med landet. Vill vi ha tusentals främmande soldater stationerade på vår mark, från ett land med den utrikespolitiska historiken? Vad händer ifall Sverige på allvar kommer på kollisionskurs med USA, samtidigt som tusentals av deras soldater befinner sig i vårt land? Beroendet av USA bör diskuteras betydligt mer flitigt än vad som görs i dagsläget.

Utöver allt detta finns det en risk att vi genom Nato invaggas i en falsk trygghet. Kan vi förlita oss på alliansen, och i synnerhet på USA? Det amerikanska folket är splittrat, polariserat och balkaniserat. Hur vet vi ens att ”vår räddare” inte är uppdelat om 2-3 decennier?

Jonathan Carlsson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggare gillar detta: