Full gas mot kilometerskatt

Förra veckan bjöd statsminister Löfven in till en uppgörelse om en ny skattereform. Samtidigt var han snabb med att hävda att ”sänkta skatter är inte svaret”. Man undrar ju hur inbjudan är formulerad. ”Hjälp mig höja skatterna”?

Det hela bottnar naturligtvis i att staten dragit på sig skyhöga utgifter som politikerna tänker finansiera genom att pungslå befolkningen. Hittills har Regeringen Löfven hunnit med hela 42 skattehöjningar till ett värde på runt 70 miljarder, enligt Jonas Frycklund på Svenskt Näringsliv. Därför var det inte förvånande att regeringen förra helgen berättade att de tänker införa den hårt kritiserade kilometerskatten på lastbilar, om än i ompaketerad form. För att försvåra folkligt motstånd mot skatten har de gjort förslaget mer komplicerat och infogat geografiska nivåskillnader. Dessutom försöker de lura i folk att skatten är till för att förbättra svenska åkares förutsättningar snarare än att åka skatteintaget.

Ytterligare skatt på avstånd och företag gynnar naturligtvis inte någon svensk näring. Tvärtom skadar det svenska företags konkurrenskraft och gör det dyrare för konsumenter i hela landet. 80 procent av de svenska godstransporterna sker på lastbil vilket ger påtaglig effekt på priset ute i butikerna.

Extra provocerande blir en sådan avståndsskatt eftersom regeringen samtidigt skryter om att de satsar på landsbygden. Landsbygden och dess näringar drabbas förstås hårdast av dylika skatter. Allt från lanthandeln till mjölkbilen och skogsvirkestransporten. Läggs höjningarna av skatt på bränsle och flygtransporter till alla nya miljöskatter blir det tydligt att landsbygden, liksom övriga landet, bara utvärderas efter potential på ökade statsinkomster.

Visst krävs det insatser för att åtgärda den oschyssta konkurrenssituationen som svenska åkare har gentemot sina östeuropeiska kollegor. En mer övergripande åtgärd vore att se till att inte svenska åkerier hade mycket högre kostnader än motsvarigheterna i andra länder. Mer handgripligen borde rättsväsendet se till att alla följer samma regler och att fusket bland utländska åkare bekämpas. Detta görs inte med nya skatter utan medelst poliskontroller. Problemet med fusk i form av överskridande av kör- och vilotider, rattfylleri, överlast med mera bekämpas och förhindras genom polisinsatser, klampning och rättspåföljder.

Att kortsiktigt förbättra statens finanser, som uppenbarligen är målet med alla desperata skatteutspel, är angeläget. Men regeringen borde söka lösningar åt annat håll. Sverige har redan bland de högsta skattetrycken i världen och det är dyrt att leva i Sverige som det är. ”Hörrudu greven, det är inte de stora inkomsterna som är det viktiga, det är de små utgifterna”, som Bert Karlsson en gång sade i en tidigare politisk karriär. Utgiftsökningarna på en rad av statens budgetposter har varit enorma de senaste åren.

Tony Gunnarsson

 

Mer av Tony Gunnarsson:

Högern och författningsfrågan

Sluta kväva landsbygden

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggare gillar detta: